Kan en elbil värma upp ett hus? Kan ett bilbatteri sänka en Brf:s elkostnader? Och hur LITE använder du din bil?
Hur mycket används en bil? Mentalt hela tiden, i alla fall för många som har en egen bil. I verkligheten är det lite annorlunda. Så annorlunda att det inte känns riktigt bekvämt att avslöja sanningen.
Man kan beräkna nyttjandegraden med hjälp av ”kapacitetsfaktorn”. Enkelt förklarat. Kapacitetfaktorn jämför ett medeltal med ett maxtal, då får man ett resultat i %. Okej. Den genomsnittliga privatbilen körs ca 1 500 mil per år. Samma bil skulle teoretisk kunna köras i en intensiv taxiverksamhet med en genomsnittshastighet av 50 km/h = 5mil/h dygnet runt, året runt. Ett år är 8 766 timmar. Kapacitetsfaktorn för privatbilen som körs 1 500 mil blir:
Aj Aj. Det gjorde lite ont. Kapacitetsfaktorn avslöjar att "medel-bilen" står stilla stora delar av sin livstid.
En bil kan alltså vara en tillgång för ”andra” under en mycket stor del av sin livscykel. Det är precis vad många har funderat på. Antal varianter på bildelning eller bilpooler är otaliga men få är framgångsrika – i alla fall fram till idag. Att dela är ekonomisk och det är hållbart.
Om en bil som används 3,4% istället användas ≈ 10% skulle antalet bilar i teorin kunna reduceras med två av tre. Det kommer inte att hända förrän den dagen vi har självkörande bilar. Då kommer delningsekonomin att bli riktigt stor. När man kan beställa en bil som kör till jobbet. Resan används att förbereda dagens första möte och aldrig behöver fundera på parkering eller service. Taxi fast i en helt annan tappning. Och mycket mer hållbart.
Vi flyttar hela scenariot till en elbil med batteri som energikälla. Kapacitetsfaktorn är densamma. Vad skulle det kunna innebära för att påskynda en omställning till ett mer CO2 neutralt samhälle? Fantastiskt mycket. Utmaningarna är tyvärr många. Bilens batteri är en tillgång för bilens ägare. Bilägaren vill självklart ha ersättning för att låna ut bilens batteri. Den som äger kraftnätet kommer att ha svårt att veta när det finns bilar som kan räknas som en tillgång och inte ska laddas, eller omvänt. Dessutom kan det vara många nätägare som opererar inom ett litet geografiskt område. Komplext är bara förordet.
De många parametrarna gör att det finns mycket begränsat med forskning kring bilar som energilager. Det finns ett försök i Kungsbacka kommun, där Eon och kommunen tillsammans med Nissan utvärderar om det går att få en god ekonomi. Nattetid tillhör bilens batteri nätägaren. Förhoppning är att få en jämnare belastning på elnätet. En riktigt bra början.
I vår förening hoppas vi kunna genomföra ett liknande projekt. Var lägenhet får under ett år disponera en elbil. Bilens batteri är en tillgång för föreningen. Bilen får initialt användas helt utan restriktioner. Tuta och kör.
Hur kommer detta att påverka vårt lokala fastighetselnät. Den ström som våra solceller producerar sommartid räcker till att ladda bilar och försörja andra förbrukare. På vintern kan bilarnas batterier istället användas för att lagra el som är inköpt till en låg nattaxa. Den elen kan sedan användas dagtid i det lokalfastighetelnätet för att driva till exempel värmepumpen eller avloppsvattenpumpen.
Och dessutom utgöra reservkraft för ett eventuellt strömavbrott. För att få lite relation till vad det skulle kunna innebära som kapacitetförstärkning och reservkraft, kan vi anta att vår fastighet i genomsnitt förbrukar 100 000 kWh per år. Det motsvarar en genomsnittligförbrukning på ≈ 275 kWh/dygn. En kallt januari säkert ≈ 50% mer ≈ 415 kWh/dygn. Vi fortsätter anta. 8 lägenheter. En bil till var lägenhet. Var bil har ett batteri med en utnyttjandekapacitet till lokalfastighetnätet på ≈ 50 kWh. Det ger 8x50 = 400 kWh. Teoretiskt skulle hela fastigheten kunna försörjas ett kallt januaridygn bara på bilarnas batteri. En bra backup.
Ett års data skulle kunna ge svar på många frågor. Hur stor blir nyttjandegraden av bilarnas batterier? Finns det stora belopp att spara genom att köpa billig ström nattetid, lagra den i bilbatterier och återanvända den på dagen? Hur kommer bilarna att användas? Stämmer det med fastighetens behov? Spännande. Vi tror att det finns en god besparingspotential. Hållbart och nyskapande.
Just nu försöker vi att övertyga en biltillverkare om nyttan att delta. Vi är inte i mål ännu men hoppet är gott.
©Klas Boman, initiativtagare till bostadsrättsföreningen Stenberg1