Det tar bara en minut att odla ett hus. På åtta våningar, med 64 lägenheter. Varje träd växer långsamt, men tillsammans går det fort. På ett enda år växer skogen med 100 miljoner kubikmeter.
Källa, Svenskt Trä: Trä ett medvetet
Man kan säga att en växande skog är grön fabrik där energi från solen är bränslet i processen som kallas fotosyntesen.
Du har säkert redan hört talas om fotosyntesen. Men hur var det nu den fungerade? Här kommer en kort repetition: Fotosyntesen är viktig för så gott som allt liv här på jorden. För att den ska fungera behövs ingredienser i form av koldioxid, vatten, solljus och ett ämne som heter klorofyll. Klorofyll finns i löv och barr och är det som gör växterna gröna. Det är i växternas blad eller barr som fotosyntesen sker. Där fångar klorofyll upp energi från solen. Med hjälp av energin tillverkas kolhydrater av koldioxid från luften och vatten och näringsämnen från marken. En del av kolhydraterna ger trädet växtkraft, resten av kolhydraterna lagras in i trädets stam, grenar och rötter. Koldioxiden har alltså lagrats in i trädet i form av grundämnet kol. Ju mer skog som växer, desto mer kol lagras. Under fotosyntesen frigörs dessutom syre som vi människor och djur behöver för att andas. Under ett år avger en normalstor björk i stort sett den mängd syre som en person behöver under året. Trä binder kol även efter avverkning. Kolet finns kvar i alla de produkter som vi använder trä till. Därför är även avverkningen ett viktigt led i livscykeln. Använder vi inte våra träd utan låter dem dö och förmultna frisläpps det bundna kolet till atmosfären igen i form av koldioxid.
Mer kunskap. Vad är en kolsänka? Det är en plats som binder kol så att det hindras från att förenas med syre och bli till koldioxid. Växande träd och träprodukter fungerar som kolsänka.
Är det skillnad på koldioxid och koldioxid?
Biogen koldioxid frigörs när träd och växter förmultnar eller när virke bränns. Det är en typ av koldioxid som redan ingår i atmosfärens kolkretslopp. Fossil koldioxid frigörs när olja, som legat lagrad i jordskorpan i miljontals år, förbränns. Den tillför atmosfären nya mängder koldioxid och är den verkliga boven i klimatdramat. Det är alltså ursprunget som avgör vilken påverkan koldioxiden har på klimatet.
Skogen och träprodukter fyller en viktig funktion när det gäller att minska mängden växthusgaser. Det beror på att trä är ett material som lever, växer och dör i samklang med naturens soldrivna kretslopp. Det gör att vi kan producera, använda och återvinna trä utan att vår miljö tar skada. Att använda trä är bara bra för vår natur.
Genom att bygga ett trähus minskar miljöbelastningen under alla de år byggnaden står. Därför är det bra att använda trä.
Träprodukter fungerar som en kolsänka under hela sin livstid.
Att använda träprodukter är bra för vårt klimat, det ökar effekten av kolsänkan och minskar halten koldioxid i atmosfären.
Trä har mycket goda värmeisolerande egenskaper.
Trä är förnybart.
Trä har den lägsta energiförbrukningen och de lägsta koldioxidutsläppen jämfört med något annat byggnadsmaterial.
Trä är lätt att materialåtervinna.
Nu är det förhoppningsvis enkelt att förstå vår kärlek till trähus. Alla befintliga hus på gården är trä/timmerhus. Det äldsta huset är troligen byggt under senare delen av 1700-talet och kommer att utgöra en del av ”Gammelhönan”.
Våra nya hus kommer att byggas i IsoTimber. Massivträ med hålrum. Helt genialt. Ett maximalt utnyttjande av trä. Spillet som blir när luftkanalerna fräses ur träet kan återanvändas till bland annat pellets.
Isotimbervägg med frästa luftkanaler. Tillverkad i Jämtland.
Luftkanalerna tillför mycket goda isolerande egenskaper. Så bra att i jämförelse med en helt homogen trävägg behöver IsoTimberväggen bara halva tjockleken för att ha samma isolerande värde. Ett mycket hållbart val. Dessutom skapar massan i väggblocken en värmetröghet, som i gynnsamma fall kan ge mycket positiva effekter på energiförbrukningen i husen. Upp till minus 25%!
Ett hus byggt med IsoTimber är diffusionsöppet. Luftfuktigheten absorberas eller emitteras beroende på omgivningens rådande fukthalt. Det ger ett sagolikt bra inomhusklimat och ingen diffusionsspärr i plast behövs. ”Nature’s stroke of genius”
Läs gärna mer: www.isotimber.se
I verkligheten
I forskningen har man jämfört utsläppen i alla led i tillverkningen av stommen i två flerfamiljshus, ett i betong och ett i trä. man har tittat på allt från koldioxidutsläppen vid avverkning av skogen å ena sidan, till framställningen av stål och betong å andra sidan, hela vägen till två färdiga hus. Koldioxidbalansen har sedan analyserats ur ett hundraårsperspektiv. Jämförelserna visar att ett fyravåningshus med betongstomme skulle medföra ett nettoutsläpp av koldioxid på 96 ton, medan huset med trästomme istället medför ett nettoupptag av koldioxid med 150 ton.
Källa: Leif Gustavsson, Mittuniversitetet
©Klas Boman, initiativtagare till bostadsrättsföreningen Stenberg1